Sen avnavling innebär att man inte klampar navelsträngen förrän den har slutat att pulsera, vilket kan ta 2-5 minuter, ibland mer. Om man klampar för tidigt så missar barnet en stor del av sin blodkvot, det som vid födelsen finns i moderkakan, som behöver pulsera över till barnet. Blodet i moderkakan hör till barnets blodomlopp och genom att klampa tidigt går  barnet miste om en stor del av sitt eget blod. Navelsträngen skall inte klampas förrän den är vit och slapp.

Förr avnavlades aldrig barn tidigt, men under 90-talet började man ta ph-prov på många nyfödda. Ett ph-prov visar om barnet har lidit av syrebrist under förlossningen, men är i de allra flesta fall helt onödigt att ta. Det kan vara bra att ta ett sånt prov om barnet är medtaget eller har gått igenom en lång och jobbig förlossning tex. För att man ska kunna ta ett korrekt ph-prov måste det tas före första andetaget och någon gång i samband med att detta infördes började man alltså klampa navelsträngen tidigt också. Detta prov går dock utmärkt att tas med intakt navelsträng, då man klämmer åt navelsträngen med fingrarna, tar provet från navelsträngen och därefter låter flödet få fortsätta.

Detta har diskuterats under många år och WHO har länge rekommenderat sen avnavnlig av nyfödda. I oktober 2008 gick man över till dessa rekommendationer även i Sverige, men tyvärr ligger en del förlossningsavdelningar lite efter och det kan bero på vilken bm/läkare man möter, om de följer riktlinjerna eller inte. Därför är det bra att skriva in i sitt förlossningsbrev eller i sin journal att man vill ha sen avnavling av sitt barn. Det är en perfekt uppgift för den blivande pappan att övervaka detta, då många fortfarande klampar navelsträngen direkt på rutin.

Det handlar alltså inte om när man klipper av navelsträngen, utan när den klampas (med klämma/peang) för att stoppa flödet. Barn som får sin fulla blodkvot anses bli piggare och har lättare att amma tex. En del har hävdat att barn som avnavlas sent lättare får gulsot, men det finns ingen forskning som stödjer detta, snarare tvärtom. Pigga barn har lättare att bryta ner bilirubin (det ämne som orsakar gulsot) samt att de orkar amma bättre, vilket i sin tur sänker bilirubinet. Att sent avnavlade barn får mer gulsot är en myt som tyvärr lever kvar, trots att det aldrig har bevisats. Det finns mycket info om detta om man googlar lite.

Vår A föddes ju lätt tillväxthämmad och klampades tidigt. Han var slö, hade problem med amning och fick även behandlingskrävande gulsot vilket ledde till en onödigt lång bb-vistelse. Den här gången vet jag mer och kommer kräva sen avnavling och hoppas på ett piggare barn, då även detta barn verkar bli litet. Tyvärr är det ofta så att de barn som allra mest behöver sitt navelsträngsblod är de som klampas tidigast, tex små eller för tidigt födda barn. I många andra länder utför man till och med HLR (hjärt- och lungräddning) med intakt navelsträng, för att hjälpa barnet att komma igång om det uppstår komplikationer, men så långt har vi inte kommit i Sverige ännu. Om barnet är medtaget och måste föras iväg snabbt kan man hålla barnet under placentans nivå i 30 sek för att ”mjölka” blodet ut navelsträngen innan man klampar, klipper och rusar iväg. Allt blod barnet får hjälper till för tillfrisknandet!

Jag la även till i mitt förlossningsbrev att jag inte vill ha livmodersammandragande medel (Syntocinon, det är syntetiskt Oxytocin, kroppens sammandragande hormon) förrän navelsträngen har slutat pulsera. Detta är viktigt för att inte även moderkaka och navelsträng ska dra ihop sig, vilket innebär att barnet ändå går miste om blod. Dessutom är detta ännu en åtgärd som sker till alla nyförlösta kvinnor på rutin, trots att de allra flesta inte behöver den. Man ger det i form av en spruta så fort barnet är ute, för att livmodern ska dra ihop sig snabbare och kvinnan inte ska blöda så mycket. Men, det går lika bra att avvakta med den om inte kvinnan mår dåligt eller blöder okontrollerat förstås.

Att tillföra Syntocinon till mammans kropp gör oftast att den egna produktionen av Oxytocin hämmas, vilket är dumt då det leda till svårigheter att få igång amningen. Att få upp barnet hud mot hud fort och låta navelsträngen vara intakt så länge som möjligt gör istället att Oxytocinet ökar i kroppen och det syntetiska Syntocinonet är ofta helt onödigt.

Vad jag främt är emot är just att så mycket sker på rutin, utan att det finns behov eller stöd för det. Jag blödde väldigt lite efter förra förlossningen och min moderkaka kom ut som den skulle. Hade A avnavlats sent och jag sluppit Syntocinonet kanske vår vårdtid på BB hade kortats avsevärt. Det får vi förstås aldrig veta, men den här gången är jag påläst och förberedd. Jag vill ge mitt barn så bra start det bara går i livet. Mycket stress inom vården gör att man inte låter varje patient välja själv eller att man ofta vill skynda på förlopp som borde få vara naturliga.