Imorgon fyller världens finaste pojke 4 år. 4 år!! Så länge har vi haft honom och lika länge har vi varit oskyddade. Men inget syskon. Bara tårar, hopp, förtvivlan, hormoner, ångest, gynbesök, ett missfall och massor av längtan. Det är inte så att hela livet i dessa fyra år har kretsat kring detta, vi har haft fina och positiva stunder också så klart. Mycket mer bra än dåligt. Men insikten har kommit till oss, om hur välsignade vi är som fick A. På andra Pergokuren! Livet blir aldrig helt tomt när man har en sån fin prins som vi har. En prins som kastar slängpussar när vi skiljs åt på morgonen, som håller hjärtat varmt hela dagen. Jag är rik som får vara hans mamma, som får trösta, pussa godnatt och läsa saga.

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag får uppleva det en gång till, att få bli mamma igen. Att A får bli storebror.